Heltid en rättighet

Debattartikel av Heléne Fritzon & Tina Christensen i Skånska Dagbladet den 14 mars 2021

När Europaparlamentet i sessionen i januari tog ställning till EU:s nya jämställdhetsstrategi fick vi stöd för att kommissionen och medlemsstaterna bör fastställa mål kring detta. För oss är detta inte bara ett vallöfte, det är politik som förändrar i människors vardag. För EU-politik är också inrikespolitik.

Vi är långt ifrån målet om en jämställd arbetsmarknad, såväl i Sverige som i EU.

Inom EU saknar en tredjedel av alla kvinnor ett eget arbete. Den senaste uppföljningen för jämställdhet visar att om vi håller samma takt som nu, så kommer det att ta 60 år innan alla EU:s medlemsländer är jämställda. Den pågående pandemin riskerar dessutom att påverka utvecklingen negativt. Det är på tok för lång tid.

För några år sedan var vi båda drivande i att arbetsgivare och arbetstagare inom välfärden i Sverige skulle kroka arm i arbetet för heltidsarbete som norm. En överenskommelse med SKR kom till stånd och där anges tydligt att heltidsarbete ska vara norm senast 2021. Det är nu!

Men många är de kvinnor inom vård och omsorg som fortfarande arbetar deltid. Vi kräver därför att denna överenskommelse tas på största allvar i Sverige, i alla kommuner och regioner.

Vi har allt att vinna på att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Fler kvinnor i arbete ökar sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. Enligt Euroepiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, skulle det bland annat leda till 10,5 miljoner nya jobb i Europa år 2050 om kvinnor hade samma förvärvsfrekvens som män. Ett eget arbete är en förutsättning för frihet och makt över sitt eget liv. Det handlar om kvinnors möjlighet till självbestämmande, men också om att uppnå ett jämställt samhälle som alla tjänar på, inte minst barnen. Det finns många skäl att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Ofrivilligt deltidsarbete är just ofrivilligt. Många som arbetar deltid vill jobba heltid. Deltidsarbete är vanligare i kvinnodominerade yrken än manligt dominerade. Enligt Eurostat arbetade nästan en tredjedel av alla kvinnor i EU deltid 2018, siffran för män var då 8 procent. Fackförbundet Kommunal med över 500 000 medlemmar räknar med att omkring hälften arbetar deltid i Sverige. Det är viktigt att betona att möjligheten att gå ned i arbetstid ska finnas. Men argumenten som ofta används i kvinnodominerade sektorer såsom tuff arbetsmiljö eller omöjliga scheman är en fråga som arbetsgivarna har ansvar att lösa. Det ska inte vara skillnad på att lägga scheman i räddningstjänst eller hemtjänst.

Rätten till heltid handlar också om rätten till en lön som går att leva på. Många som arbetar deltid har svårt att få ekonomin att gå ihop. En del löser det med ytterligare anställningar, andra förlitar sig på att partnern har tillräcklig lön. Det är inte okej, alla ska kunna leva på sin lön. Det skapar förutsättningar för att kunna få ett hyreskontrakt, köpa vinterkläder till barnen eller ha råd att gå till tandläkaren.

Många är de kvinnor, som inte haft en heltidstjänst, som sedan blir fattiga när de går i pension, trots att de har arbetat hela livet. Bland Kommunals tidigare medlemmar är 7 av 10 beroende av garantipension, så kallad fattigpension. I EU ligger pensionsklyftan mellan män och kvinnor på 30,1 procent. Deltidsarbete är en förklaring till inkomstklyftorna mellan män och kvinnor, andra förklaringar är otrygga anställningar, osakliga löneskillnader och att många kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. Ett hemarbete som inte ger någon utdelning i vare sig lönekuvert eller pensionsutbetalning.

Därför är det nödvändigt att heltidsarbete blir norm i arbetslivet även för kvinnor, det är en åtgärd som inte bara skulle förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden, det skulle påverka jämställdheten och hela samhället.

För att uppnå en jämställd arbetsmarknad krävs olika åtgärder, både i Sverige och EU. Framförallt krävs politiskt ledarskap för att förändring ska bli möjlig. I Sverige har vi partsmodellen där fack och arbetsgivare kommer överens. I Europaparlamentet har vi möjlighet att påverka politiska beslut i alla EU:s medlemsländer. Det krävs en ambitiös och progressiv jämlikhetspolitik för att jämställdhet ska kunna bli verklighet.

Det handlar om jämställdhet i arbetslivet, om jämställda löner och pensioner men också om en jämställd vardag för att vi på riktigt ska nå ett jämställt samhälle.

Alla tjänar på ett jämställt samhälle – både i Sverige och i EU!

Heléne Fritzon (S)
Europaparlamentariker och delegationsledare för svenska socialdemokrater i EP

Tina Christensen
Ordförande Kommunal Skåne

Läs artikeln på Skånska Dagbladets webbplats. Länk till annan webbplats.